Hur det började…

Home » Hur det började…

Internationella kvinnodagen, det får mig att komma ihåg hur jag började min fackliga bana när jag blev invald i Hammarstedts verkstadsklubb i slutet av 1980-talet.
Där blev jag vald till jämställdhetsansvarig och for iväg på min första fackliga kurs som var en kurs i jämställdhet. Intressant och väldigt nyttig, en riktig ögonöppnare (om nu det ordet finns).

Det ena ledde till det andra och mitt intresse för jämställdhet och rättvisa kände jag hade hamnat på rätt ställe. Fortsatte med fler kurser där jag blev väldigt positivt överraskad av hur kurserna var. Man hade kanske en förutfattad mening om att det skulle vara att sitta och bli matad av propaganda men ack så fel man hade. Tex när vi på facklig fortsättningskurs skulle läsa om politiska ideologier så var det grupparbete. Olika grupper fick gå igenom alla partiers partiprogram och partiers officiella skrifter. Ett gediget arbete som sedan redovisades med olika infallsvinklar. Detta var innan Google och internet så det var att leta i biblioteket och plöja igenom olika böcker och sena kvällar för alla ville göra ett så gott arbete som möjligt.

Det var faktiskt först då som jag kände att det parti som faktiskt stod mina värderingar närmast var sossarna. Så här i efterhand inser jag att det var svårt att från en väldigt ”moderat” uppväxt med väldigt starka antisocialdemokratiska värderingar i närmaste omgivningen stå upp för det jag trodde på och kändes rätt för mig.

Detta ledde till att jag blev medlem i partiet och fick mitt första uppdrag i kommunen. Och vad var mer naturligt än att börja i jämställdhetskommittén där vi i Växjö låg väldigt långt framme mot andra kommuner. Inte kanske pga av mig men det var ett kul och intressant uppdrag att få förtroende att sitta med i jämställdhetskommittén.

Vår verkstadsklubb var väldigt drivande i dessa frågor och när man ser vilka som var med så förstår man att man hade väldigt goda förebilder för hur man skulle bedriva arbetet. Tomas Eneroth, Gunnar Storbjörk och Karl-Petter Thorvaldsson.

Och trots att alla numera har politiken som födkrok kan man lugnt säga att alla kan kalla sig feminister och verkligen står för det. Både i ord som handling. Och idag på internationella kvinnodagen känns det extra kul och inspirerande att tillhöra ett parti som verkligen driver de feministiska frågorna framåt.

Debatt mellan Gunnar Storbjörk och Oliver Rosengren (M) bla feminism

Tomas Eneroth inför 8e mars

Kålle om LOs jämställdhetsbarometer

Facebook
Twitter
LinkedIn
Scroll to Top